semesterlunk

 Nu har det gått några dagar på semestern och ihop med resten av familjen känner jag ett semesterlugn, en känsla av att komma ner i tempo på ett annat sätt än vanligt. Gissar att det är det semester handlar om, att ta det som det kommer.. Det är det vi gör i alla fall..

Tomaterna har till slut fått nya krukor och nu hoppas jag att rötterna ska få den plats de behöver för att breda ut sig och växa. Rabattkanten kom i jorden på tre ställen och bara vi får tag i några stenbumlingar till ska jag visa det slutliga resultatet. Tror det blir bra.. Gillar att det blir en skillnad mellan rabatt och gräs på ett annat sätt än tidigare, eller skillnad sten och gräs i detta fall.. Detta är ett litet projekt som legat och grott i huvudet ett tag så det är rent ut sagt riktigt skönt att ha tid och lust att ta tag i det också!

 Mellan regnskurarna tog vi en cykeltur och det är så mysigt att vara med dessa två små människor… Storebror och lillasyster…

Och nu går fredagskvällen mot sitt slut. Den första riktiga semesterfredagen. Gott.

Sköt om er!

å så blev det semester!

 Å idag var den första semesterdagen! Bara sådär! Inte på flera år har jag tagit ledigt så kort inpå efter midsommar men gud så skönt att vakna upp idag till den första av många lediga dagar! Fyra och en halv vecka ska det bli totalt, tills ytterligare några dagar i augusti när skolorna börjar igen.

Som semesterstart blev det kaffe på altanen och papperstidning till det, barnen kollar Sommarlov ända fram till tio och tycker det är skönt att skrota runt. Jag själv är en rastlös (eller aktiv..) själ men övar mig i att ta det lugnt. Det går bra ibland. Ibland inte. Efter en soft förmiddag hemma åkte vi för att spela minigolf och besöka putsaffären. Sommarens hemmaprojekt är att förbättra nederdelen av fasaden som spruckit på flera ställen och nu gör vi om både underarbete och själva fasaden. Jojomen. Till helgen ska det vara klart tänker vi, borde gå… Å så ska vi lägga sten runt päronträdet, och plantera en ros. Å lite annat..

Men en kopp kaffe på det, förstås.. Å jordgubbar! Mycket jordgubbar!

 Å ha mycket tid med den här killen förstås! Härliga ledighet!

klämt en fredag!

 I morse åkte jag till jobbet medan resten av familjen låg kvar hemma och sov. Tröttheten försvann snabbt när ljuset gjorde mig sällskap hela vägen in till jobbet och luften var full av fågelkvitter. Lika bra att ta tag i dagen direkt - då får man ut det mesta av den.. Även en klämdag:-)

Efter en förmiddag vid datorn loggade jag ut strax efter lunch och fick skjuts hem av hela högen som ändå var ute och åkte. Vi stannade en bra stund vid en secondhand i närheten av var vi bor och fick med den här lilla skålen hem.

En eftermiddag förflöt och direkt efter middan hällde sjuåringen upp nötter i skålen.. Ska det va så ska det va!

 Fasen, han är svår att fånga på bild. Antingen är det grimaser och miner eller så blir det oskarpt som här för han är på språng. Men älskad, det är han kan jag lova.

 Vilken kväll det är nu va… Altandörren står fortfarande öppen och det svalkar behagligt.

Vi är ju lite ovana vid det här med båt och i ärlighetens namn blev det ingen tur igår på grund av blåst och inte idag heller eftersom det regnade.. Haha nybörjare… Men i morgon så - då utlovas 20 grader och inget regn så jag är tämligen säker på att båten nu ska få bada igen!

Ha en fin helg!!

fotoutmaning… utsikt...

 Temat i fotoutmaningen hos Maria och Kristina är utsikt..

Idag har vi fixat i trädgården, jag maken och fyraåringen. Sjuåringen har varit hos en kompis större delen av dagen medan vi rivit mossa, sått morötter och försökt att förbereda gräsmattan för att bli grön och fin. Vi testar att binda upp björnbärsbusken mot huset på ett annat sätt än tidigare, hoppas det ska bli massor av bär! Passade på att städa ur garaget och förbereda en vända till tippen nu i veckan. Som ni hör - en produktiv dag här hemma!

Så efter middagen blev jag jätteglad när sjuåringen helt spontant ville åka på en cykeltur bara han och jag, för det är så mysigt mamma.. Vi bor i ett ganska kuperat område och har nära till både bad och utsikt över Stångån. Idag åkte till en gammal ek i en dunge som också är full av vitsippor så här års!

Utsikten upp och ner testade han men inte jag, haha det är såna gånger man definitivt märker vem som är barn och vem som är vuxen!

Ha en go kväll nu - nu börjar Girl with a Dragon Tatoo på TV4...

grattis älskade sjuåring!

 Grattis älskade unge!!

Idag är det 7 år sen Herman föddes och sen dess finns det liksom ingen tid jag kan minnas när han inte varit hos oss. Jag tror att alla mammor och pappor känner ungefär så, tiden innan barnen blir liksom suddig och oskarp i kanterna och just vid deras födelsedagar blir det extra tydligt.

Fasen, han är så stor nu. Kan så mycket. Om natur och bilar och om Syrien och om bovar och alla olika legobyggen man kan tänka sig. Han kan mycket om bokstäver alfabetet och en del om atomer och molekyler. Humöret är bra för det mesta men också trumpet och surt ibland, som på de flesta killar och tjejer eller kanske mammor och pappor med för den delen.

 Han är den av barnen som inte så mycket gillar att vara med på kort, de här korten är ovanför är liksom lite av undantag nu förtiden. Det är häftigt att se hans utveckling och samtidigt gå och hoppas att den relationen han har till mig kommer att sitta i för hela livet även om jag inser att chanserna att ha honom klädd i pyjamas sittandes i knät och gosa kommer att bytas ut mot en större och vuxnare relation vartefter.

Bilden här nedanför är tagen runt hans treårsdag, det har hänt en del sen dess. Både med honom men också med inredningen haha!

 Och igår var det ju bowlingkalas och han hade bjudit några killar och tjejer i klassen samt Carl och Henry som han känner sen han var bebis. På kalaset fick man korv och dricka men godispåsar, det fick man ta med själv… Så här enkelt fixade vi det i år..

I kväll firar vi födelsedagen tillsammans med farmor och farfar som också kommer på besök - han väljer middag och efterrätt!

Och efter idag, då tackar vi mars månad och stegar vidare in i april.
Ha en go dag!

bjuda in och baka LCHF

Av vårens tre omgångar är tvåmetaren nu iväg på tiodagars arbete långt bort.. Han åkte förra söndagen så jag och barnen är ju redan inne på andra halvan. Såna helger blir speciella. Det är riktigt mysigt att få rå om barnen helt på egen hand och koncentrera mig på vad de säger och vad de har lust att göra. Samtidigt är det rätt tufft, vi gör allt ihop oavsett det handlar om att åka och handla efter att kolla tv eller leka med nåt. Så i helgen har jag prioriterat barnen och att vila, var så trött igår att jag somnade strax efter halv tio. Men idag= pigg!

Idag skiner solen och vi ska ta en cykeltur och lämna blivande sjuåringens inbjudningar till kalas. På eget önskemål vill han ha bowlingkalas och det ska han få. Tycker det börjar bli rejält svårt med vilka som ska bjudas på kalas nu. I bästa läget vill man bjuda hela klassen för ingen ska bli ledsen - alla ska va med! - men har man som vi kompisar på andra ställen och i andra klasser blir det ju för stort.. Lika lite som man vill att ens eget barn ska bli ledsen av att inte bli bjuden om ”alla andra får gå” vill man ju själv ställa till nåt sånt. Så nu har vi försökt att inte bryta grupperingar i klassen utan hålla ihop dem men ändå begränsa till dem han leker med, det är med viss vånda av risken att inte träffa helt rätt.. 

Nästa år.. Då ska vi vara ute i bättre tid och helst slå ihop kalas med fler kids i klassen som fyller i närheten - då kan man verkligen bjuda ALLA! Har ni tips hur ni brukar göra? 

Har bakat lite, utan mjöl och utan socker och till och med utan så värst mycket fett som jag tycker det ofta är i LCHF..

Receptet;

300 g mandelmjöl
1 dl linfrö
0,5 dl solrosfrö
3 tsk husk
3 tsk bakpulver
1 tsk salt

6 ägg
3 msk kvarg

Blanda ihop det torra och vispa sen ägg och kvarg. Blanda ihop alltihop och låt svälla 10 minuter. Toppa med solrosfrö och grädda i 200 grader strax under 20 minuter.

Önskar er en fin söndag nu!

syskonkärlek

 Var och varannan dag är de som hund och katt de här två. Det retas och det petas, den andres fel att nåt gör ont. Gnat och tjat, föräldrahåret blir grått.. Men så är ju livet med ett syskon, det är på nåt sätt med sitt syskon man ska pröva sina gränser och lära sig vinster med att hjälpas åt och vara juste. Och konsekvenerna av att vara tvärtom.

Men om de syskonkivas en del så är de så himla fina många andra gånger. Hon har ju precis fyllt fyra och han fyller sju i slutet av mars. Det är ren och skär mammaglädje att se dem ihop när de leker, busar, pratar med varandra och verkligen trivs i varandras sällskap. I helgen har de haft riktigt roligt, det busas och skojas och allt är liksom bara möjligt. Innan sängdags hittade jag dem i badrummet, då fick hon sitt hår borstat av honom och hon var inte håröm överhuvudtaget. Bara glad, att storebrorsan är just den bästa sån!

Att de är syskon de här två , det är  väl ganska lätt att se va...

skattjakt

 Vi har varit lediga idag, allihopa.

Ingen överdrift att säga att det är väldigt skönt med de där breaken mitt i veckan, speciellt när man vet att det liksom egentligen är vardag och så många är är på jobb, förskola och fritids.

Men här är det sportlov och det är skönt, även utan snö!

Vi åkte till Hovetorp och letade skatt efter lunch. Det är ju rätt enkelt att ladda ner appen och ”fuska” sig fram till skatten men för sonens skull gjorde vi mer sport av det och laddade in koordinaterna i GPS-en och promenerade iväg.

 Går ju att se på bilderna att det här med GPS, det är grejer det.
Själva skatten, eller cachen, låg i ett stenröse och vi hittade den efter en bra stunds letande.

 Det här med geoaching är en rolig hobby, det finns så många skatter bara inom gång- eller cykelavstånd och ett roligt sätt att komma till ställen man kanske inte kommit till annars. Nu i februari är det få ställen som känns exotiska men jag tycker nog att det här stället har bra potential och jag kan lätt föreställa mig en utflykt hit senare i vår!

Det finns massor av länkar och sidor med geoaching, den vi använder hittar ni här eller annars är App Store användbart, appen heter Geocaching.

Nu mina vänner, med ytterligare en ledig dag på intåg passar vi på att kolla film nu om tisdagskvällen och vem vet - kanske håller jag mig vaken ända till slutet ikväll!!

Ha en fin kväll!!

tre år tidigare..

 Nu i februari är det roligt att kolla igenom februari månads bilder från tidigare år. Som en påminnelse att mycket är sig likt men kanske lite annorlunda ändå.. 

De bilder jag visar idag är från februari 2011, den sista månaden av min föräldraledighet efter att lillan föddes. Det var en månad när blivande sjuåringen tyckte det var rätt roligt att vara med på kort och en månad då blivande fyraåringen snart skulle fylla ett - lyckligt ovetande om den stora dagen till skillnad mot nu när dagarna knappt kan gå tillräckligt snabbt i hennes tycke!

Det är så roligt att se foton på barnen från tidigare år för det är liksom en blandad känsla av att ”gud har de varit så små” och glädjen i att de glada ögonen och det ljusa håret som fanns på det yngre barnet, det ser man nu fast i ett lite större barns ansikte. 

Lycka!

filmiddag och stora tankar

Nya veckan började idag med buller och bång. 

Per definition gick min tjänst över till ett annat uppdrag och allt är nytt och oprövat. Spännande!

Det är mycket planering just nu och mycket nya möten, många nya uppstarter. Många nya kontakter, delar ska fogas samman och vartefter bilda en större och förbättrad helhet. Jag förbereder mig inför en tvådagarskonferens i Göteborg denna vecka, två dagar med möjlighet att träffa nya kolleger och få en bild av hur den närmaste tiden kommer att se ut. Som sagt, spännande och väldigt roligt! 

Här hemma är det måndagskväll och strumpvikning på programmet. Jag och barnen gjorde det lätt för oss själva och åt filmiddag bestående av just fil men också ägg, skinka och mackor. Gott och enkelt. Varför krångla till det, vill hellre ha tiden med dem och deras prat om allt mellan himmel och jord. Herman snöade in på mello-låten Bröder och undrar hur det känns när ett hjärta blöder? Och mamma, vad är egentligen illegal. Stora tankar i storliten kille. 

Och så tänder vi ljus, det blir ju ändå mörkt rätt tidigt om kvällen.. 

Bilderna är från idag och tagna i tv-rummet, på våra två byråar är det fint att ställa tavlor, ljus och lite blommor. Vi satte ju upp tapeten innan jul och som ni ser har vi ännu inte vågat spika tavlor på väggen utan låter dem stå lutade än..

Önskar en go måndagskväll!

alltså...

Nu får ni vara så gulliga och bortse från att han satte sig precis vid fönstret och precis fick en blomgren i ansiktet. Det är liksom sånt som händer!

För så sällan som den här killen, han som fyller sju i mars, kan tänka sig att vara med på kort är lika lätträknade som min ena hands tummar. Och det här mina vänner, är liksom det tillfället. Med blomma eller utan!

Älskar denna lille store kille så mycket!

fylla dagarna med innehåll.

Hej, det var ett tag sedan..

Efter oktoberutmaningen fick jag rejäl bloggtorka ska ni veta. Har liksom inte tyckt att jag gjort nåt intressant, köpt nåt kul, upplevt nåt att dela med mig av. Vad ska jag skriva om, liksom? Tycker inte att jag tänkt intressanta tankar eller fotat nåt direkt heller. 

Eller jo, det har jag väl men jag har liksom inte haft nån inspiration att sitta vid datorn bara. Och då är det ju väldigt skönt att låta bli helt enkelt, samla kraft och tänka på annat!

Nu i november är det både planerat men också en del oplanerat gräsänkaliv att ta hand om, mannen är på det ena uppdraget efter det andra och logistiken med barnen, jobbet och livet tar liksom all min kraft just nu. Men mitt uppe i allt det här är de bara så förtjusande, de här lintottarna jag är mamma till. 

Edith. Busig, energisk, gnällig och kramig. Allt i underbart salig blandning. 

 Herman. Har lösa tänder och har tappat två. Omtänksam och skolkille, om kvällarna är det han som läser för mig nu. Ett ord och en mening i taget. Vi är lika stolta han och jag, över hans framsteg!

Och sen jag, lite småseg och ganska blek. Lite stressad. Tänker mycket på olika saker som framtid, tiggare, inrikespolitik men också löpning och tyfoner i Filippinerna (uuuuuuuuu så fruktansvärt) men tänder ändå mycket ljus hemma och tar det lite lugnt. Har till och med kollat på film senaste dagarna, det händer inte så ofta. Gott att vara hemma om kvällarna och känna att det ändå finns ett lugn inombords.

Man kan väl helt enkelt säga att jag just nu fyller dagarna och livet med innehåll av olika slag, november och allt. Ta hand om er därute!

Ö som i..

 Ö som i överens.

Ibland är de precis som hund och katt, retas och bråkar och det kräver både list och tålamod för att få dem att sluta retas. Det är vid de tillfällena man liksom bara känner hur hårstråna på huvudet ändrar färg till en mer grå nyans än det hade innan..

Men oftast är de helt överens om olika saker och har riktigt roligt ihop. Man kan se på henne att hon verkligen har världens bästa storebror och man kan se på honom att den här lillasystergrejen är inte så himla tokig ändå. Det här med syskonkärlek - det är fint att se!

 Bilderna tog jag i helgen, i söndags när vi valde mellan IKEA-besök och skogsutflykt. Förnuftet och magkänslan vann och vi gjorde en mysig utflykt istället för att trängas på varuhuset, det uppdraget fick tvåmetarn klara av idag efter jobbet istället!

Och detta är mitt sista bidrag i A-Ö utmaningen som vi sysslat med under hela oktober! Nu tar jag paus i bokstavsjakten och tar och bloggar lite vanligt ett tag. Jag hoppas och tror att vi har vunnit massor den här månaden - både att fota kanske andra saker än vanligt men också att få knyta nya kontakter här i bloggvärlden.

Och sist men inte minst, alla vi som sätter in samma belopp i kronor till Rosa Bandet som det antal kommentarer vi fått i våra kommentarsfält. Det är ju liksom lite hela baktanken med den här utmaningen. Heja oss - vi gör skillnad! I morgon räknar jag ihop och berättar hur mycket som blir mitt bidrag.

Och ni, ha en mysig tisdagskväll och tack för all pepp under den rosa månaden!

P som i

P som i Pomp de Luxe!

Kolla hemsidan och jag är rätt säker på att ni kan hålla med om att det snygga och coola kläder för barn. För ett par veckor sen var jag på homeparty hos min vän Jenny för att fika, träffa andra shoppingsugna och förstås shoppa!

Det blev vardagskläder den här gången, jeans och farfarströjor till sexåringen och strumpor och tunikor till treåringen. 

På bild ser ni, ok jag tog i lite med storlek, jeans i baggy modell Shanghai. 

 Ja, och sett bakifrån ser de ut så här:-)

Redan favoritbrallor i sexåringens garderob!

Onsdag redan - jag lever gräsänkeliv fram till fredag och ska passa på att i lugn och ro bläddra i några inredningstidningar.. Önskar en skön kväll!

H som i..

H som i Herman!

Min och våran bästa sexåring som är så klok, snäll, omtänksam, finurlig, tokig, morgonpigg, ketchupälskare, storebror, vetgirig och innerligt innerligt älskad!

Idag är det tisdag, jag är på jobb i Stockholm och kommer hem med tåget när det blivit mörkt. Säkert trött men fylld av insikter och tankar.

Önskar er en fin tisdag och för den som letar efter länklistan till bokstavsbloggarna - kolla gärna gårdagens inlägg!

en sexårings matchdebut

Sexåringen spelade cup i helgen - sina första fotbollsmatcher överhuvudtaget!
Rara grabbarna i laget gjorde sitt allra bästa och de kämpade som galningar fram och tillbaka över planen. Skjut, dribbla, passa. En del av grabbarna kunde reglerna riktigt bra medan andra, vår sexåring inkluderat, tyckte det var minst lika roligt att springa fram och tillbaka med sina fotbollskor utan att det är så noga hur det här med match egentligen skulle vara.

De skulle spela tre matcher totalt. Efter en och en halv match tyckte vår sexåring att det räckte, det var ju liksom klart!? Då fick både jag och pappa J rycka in och prata med honom, spelar man fotboll så ställer man upp för sitt lag. Håller i och hejar. Alla hjälps åt. Oavsett hur många mål det blir för det ena eller andra laget. Och jodå, han lyssnar på oss det gör han - höll humöret uppe med lite godis i pausen och spelade sen tiden ut.

Hur det gick? Vet inte så noga, alla killarna var glada i alla fall och det tycker jag är huvudsaken när man är sex år och gör fotbollsdebut!