syskonkärlek

 Var och varannan dag är de som hund och katt de här två. Det retas och det petas, den andres fel att nåt gör ont. Gnat och tjat, föräldrahåret blir grått.. Men så är ju livet med ett syskon, det är på nåt sätt med sitt syskon man ska pröva sina gränser och lära sig vinster med att hjälpas åt och vara juste. Och konsekvenerna av att vara tvärtom.

Men om de syskonkivas en del så är de så himla fina många andra gånger. Hon har ju precis fyllt fyra och han fyller sju i slutet av mars. Det är ren och skär mammaglädje att se dem ihop när de leker, busar, pratar med varandra och verkligen trivs i varandras sällskap. I helgen har de haft riktigt roligt, det busas och skojas och allt är liksom bara möjligt. Innan sängdags hittade jag dem i badrummet, då fick hon sitt hår borstat av honom och hon var inte håröm överhuvudtaget. Bara glad, att storebrorsan är just den bästa sån!

Att de är syskon de här två , det är  väl ganska lätt att se va...