storsint - i vems ögon?

Jag vill vara en storsint människa och jag tror att jag är det rätt ofta. Kanske ofta och ibland men säkert inte aldrig. I morse var jag det inte och det erkänner jag villigt, till och med ägnar jag dagens blogginlägg åt det..

Jag nämnde ju att maken kom hem efter mer än en veckas jobb på annan ort och det är klart att jag sett fram emot att träffa honom och att barnen får krama pappa men det finns en del i mig som också sett fram emot egentiden efter flera dagar av bara mamma-tiden. Då ser jag fram emot åkatidigttilljobbet-chansen, gåenrundapåstanefterjobbet-chansen och kanske en löptur ikväll igen-chansen. Ser fram emot att ha möjlighet att inte lämna varje dag på förskola och skola och sen stressa för en tid på jobbet. Jo, sånt har jag sett fram emot och kanske är ni likadana? Eller, jag tror att många av er skulle se fram emot samma saker.

Så. När. Han. Blir. Liggande. I. Feber. Sjuk. Då är jag inte så storsint att jag enbart tycker synd om honom och rusar till affären för att köpa halstabletter och ingefära för att koka te åt min krake man. Nä. Jag tycker lite synd om mig själv också som får dra lasset några dagar till. Och hoppas att vi andra inte ska drabbas av baciller han och alla hans kolleger visst skaffat sig.

Men men. Köppizza till barnen och sallad till mig blev middagen och de höll sams nästan hela kvällen. Kanske nätshoppar jag nåt innan jag somnar. Det gäller att se det fina i tillvaron, ändå. Och det är ju bara feber. Det går snart över.

Sov gott!

löpning - fysisk och mental träning

Nu är min bättre hälft hemma efter en veckas jobb i en helt annan del av vårt långa land. Härligt! Han fick natta barnen och jag fick snöra på skorna som är förskräckligt slitna och skitiga men ändå väldigt bekväma. Gillar Asics!

Förra veckan blev det tack vare två hotellnätter två korta morgonpass men förutom dessa har det varit glest mellan passen sista veckorna. Ikväll fick jag i alla fall ihop tolv kilometer i hyggligt tempo och det är så himla skönt att få röra på kroppen och bli rejält svettig! Men inte bara det….

En annan stor och viktig anledning för mig att hålla igång löpträningen är de mentala vinsterna. Idag har jag haft en viktig dag på jobbet och jag var ordentligt förberedd på det jag skulle göra och det kändes allt i allt bra efter dagens möte. Och det är som avslut på den dagen ett löppass kommer så lägligt. Tankarna får flyga fritt och jag hinner fundera över vad som hände för att att det gick bra men också vad som kan bli bättre och vad som behöver hända härnäst.

Ett bra sätt att städa och sortera hjärnan, kan man nog säga. Små problem och små frågor får sin lösning och större och mer långsiktiga frågor får en annan sortering. Tänk positivt men var vaksam på vad som kan bli bättre! Alla de där tankarna hjälper löpningen till att få rätsida på..

Och nu! Stretch, dusch och sov gott! 

tre år tidigare..

 Nu i februari är det roligt att kolla igenom februari månads bilder från tidigare år. Som en påminnelse att mycket är sig likt men kanske lite annorlunda ändå.. 

De bilder jag visar idag är från februari 2011, den sista månaden av min föräldraledighet efter att lillan föddes. Det var en månad när blivande sjuåringen tyckte det var rätt roligt att vara med på kort och en månad då blivande fyraåringen snart skulle fylla ett - lyckligt ovetande om den stora dagen till skillnad mot nu när dagarna knappt kan gå tillräckligt snabbt i hennes tycke!

Det är så roligt att se foton på barnen från tidigare år för det är liksom en blandad känsla av att ”gud har de varit så små” och glädjen i att de glada ögonen och det ljusa håret som fanns på det yngre barnet, det ser man nu fast i ett lite större barns ansikte. 

Lycka!

titta upp!

Avrundar helgen.. Redan.. Va fort det går..

Det blev till slut en tur till det ganska nyöppnade leklandet där barnen kunde få springa av sig eftersom vädret idag inte var så roligt som jag önskat. Bonus var helt klart att storasyster var på leklandet samtidigt, hon var där med sin mamma och den familjen för söndagslek. Herman och Edith tycker så mycket som sin äldre syster så glädjen var stor att få träffa henne under ett par timmar!

Nu är det kväll och jag har nattat två trötta barn. Jag är lite söndagsseg men de här timmarna av lugn och ro innan jag själv somnar är värda så mycket så jag håller mig uppe en stund till. Tänder ljus.. Jag sitter vid datorn och har tv.n på i bakgrunden. Kollar inte på nåt särskilt utan tv.n är mest ett behagligt bakgrundsljud.

Hittade ett par bilder i kameran jag tog i köpcentret i stan igår, fin kupol tycker jag! Har gått i den gallerian många många gånger men helt uppenbart inte tittat upp ordentligt förrns igår. Och så var det ju fint väder - bara en sån sak!

Ha en go kväll!

en sån söndag..

En sån där söndag som inte är fylld med ett dugg som har med tider att göra. En söndag där jag och barnen hittar på nåt även fast det kanske inte blir mer upphaussat än en kopp choklad till dem, i snön som snart smält bort. Hoppas att solen skiner lite. 

Maken, har är borta på jobb och kommer hem i början på veckan. Resten av oss har helt vanlig ledig söndag idag. Vi skrotar nog runt i pyjamas ett tag till och tar det lugnt. Pysslar lite kanske, vi har ju liksom ångan oppe nu..

Ja just det ja, hon har sovit med håret i inbakad fläta så ni kan ju bara tänka er hur hon svänger med sitt hår när det släpps ut och är så himla lockigt så det är inte klokt hur lockigt och vågigt det är!

Hoppas ni alla får en skön söndag så här i snart mitten av februari!

minimellobidragen!

 Ni var några som frågade vad Minimello egentligen är för nåt.. På SVT´s hemsida presenteras programmet såhär; 

Minimello är världens största och minsta melodifestival. Programmet där artisterna både skapas och röstas fram av er tittare. 

Och tittarna, det är ju barnen det. Översta bilden visar de två artister som Edith med min hjälp knåpade ihop, och ja.. Mamman tyckte det var väldigt roligt att hjälpa till haha. Limpistol, glitter och paljetter - vem kan liksom motstå sånt?

Och Hermans bidrag, det är artisten Myran och består helt enkelt av en toarulle, ett frigolithuvud och sen massor av fantasi!

 Och så åker programledaren Ylva Hällen runt i melodifestivalstäderna och samlar in artisterna så att Minimello kan sändas i Barnkanalen längre fram i vår. Vi köade länge för att komma fram till Ylva, köade och köade, ville ge upp men köade sen lite till.  Till slut var det i alla fall Hermans och Ediths tur att lämna sina artister och få bli fotade med Ylva - kanske den snyggaste kvinnliga programledaren på SVT!?

 Och att det var många barn som gjort minimellodockor kunde man se på bordet som stod bredvid Ylva. Mååååånga dockor i fantasifulla och kreativa kreationer!

Och nu, nu bänkar vi oss för direktsändningen av deltävlingen i Melodifestivalen som ikväll sänds här från Linköping!! Ha en fin kväll!

yes! minimello:-)

Kidsen gillar Minimello och de gillar Ylva som har programmet. Så när jag såg i tidningen att Minimello kommer till stan i helgen bestämde vi oss för att tillverka egna mellodockor och lämna till Ylva! Så himla roligt!

Efter jobb och upphämtning av två halvtrötta fredagsbarn åkte vi till pysselaffären och fyllde på med glitter, flirtkulor och filttyg. Jag är själv med barnen i helgen och vi passade på att frossa i färg, köttbullemacka och glitterpuder. Fast Herman, han körde mer på den svarta hårdrocksstilen på sina dockor, glitter och paljetter var mer för oss girlies..

När det blir dagsljus ska jag fota dem och visa er, just nu är de på tork och jag visar istället bilder på akrylfärg som vi också hunnit använda ikväll!

Hoppas ni har en go helg allihopa, jag har en lugn tv-kväll framför mig och somnar förmodligen i soffan innan Fredrik Skavlan sagt gonatt..pys