alltså...

Nu får ni vara så gulliga och bortse från att han satte sig precis vid fönstret och precis fick en blomgren i ansiktet. Det är liksom sånt som händer!

För så sällan som den här killen, han som fyller sju i mars, kan tänka sig att vara med på kort är lika lätträknade som min ena hands tummar. Och det här mina vänner, är liksom det tillfället. Med blomma eller utan!

Älskar denna lille store kille så mycket!

kobra

Ja vi var ju i Stockholm igår, valde mellan Vasamuséet, Leksaksmuséet och Tekniska Muséet på Gärdet. Valet föll till slut på Tekniska Muséet och det visade sig vara ett bra val!

Vi var med om en julgransplundring, en utställning om de 100 mest populära dataspelen och en avdelning om moderna uppfinningar. Och förstås. Äldre uppfinningar. Kobra till exempel. Jag blev nostalgisk för en pryl jag aldrig tror att vi hade hemma på 80-talet men jag minns kompisar som hade och det var bara såååååå coolt med en egen Kobra!

gott med tapas!

 Igår fick vi kanske den godaste tapasbuffé (kan det heta buffé i tapas. Hmm. Det kan det va? När det är mycket av mycket!?) man kan tänka sig. Vi har varit en lördag-söndag i Stockholm-Uppsala-Stockholm och blev serverade tapas och gott rödvin av min svägerska och hennes familj i går kväll. Ostar, lufttorkade skinkor, oliver, chutney och inlagda gurkor. Med mera. Och till det ett glas vin. Eller visst två. Ripasso.

Jag ber er. Kolla på bilderna så ser ni vad jag menar! Gott gott!

Och så har vi träffat makens kusin och makens faster också. I Farsta! Och så har vi gjort premiärbesök på Tekniska Muséet med barnen. På Gärdet! Bara en sån sak! Bilder från det besöket visar jag en annan dag, nu sover barnen och det är söndagskväll. Play är laddat och uppkopplat till TV:n, nu ska vi kolla på Det Största Äventyret!

Ha en skön kväll och förstås en bra början på nya veckan!

lördag igen!

Lördag igen - den första liksom vanliga lediga helgen på året. Ni vet en sån där helg när det är tid för vila, god mat, löpning, umgänge och dagsljus! Gott!

Jag har startat morgonen med en tolva löpning med Annika. Det skulle bli en mil men vi valde en ny väg och snurrade runt en stund innan vi hittade vägen, snett över golfbanan, hem. Lite lerigt men väldigt fint och vi har kommit överens om att just den vägen kommer bli väldigt vacker att springa i vår och sen i sommar. Jag gillar ofta att springa på asfalt för det är ”enkelt” och man kan liksom bara sätta ner en fot i taget. Helst ofta:-) Men som idag, löpning på grusväg och lite i skogen är himla skön löpning också. Förstås för kroppen men framförallt för själen!

Ha en go lördag nu drar vi på utflykt! Bilder imorgon!

utmaning!

(Bilderna tagna juldagen, Möckeln i Karlskoga)

 Idag blev nånting jag vetat drygt en vecka officiellt. Känns skönt att inte bara dela det med familj och ett fåtal personer längre. Det handlar om jobbet och det handlar om omorganisation och det handlar om utlysta tjänster. Jag sökte en intern tjänst och fick den. Glad! Jag jobbar kvar på Myndigheten egentligen på samma befattning men en annan tjänst. Ja, det låter kryptiskt men jag håller det på den nivån, här i bloggen som ligger öppen för alla.

En intensiv period väntar. Även framöver kommer jag resa en del i tjänsten men åker gärna tåg för att slippa köra och istället nyttja tid till datorarbete. Rationell. Effektiv. Ansvar men också stor möjlighet att lägga upp och planera mitt eget arbete. Målet och ambitionen är givetvis att få ihop denna del av mitt liv med familjen. Barnen. Utvecklas och ha det bra på alla plan!

Glad och förväntansfull!

fotoutmaning; närbild

Tatjanis heter en en blogg som jag gillar för alla fina foton och för sättet den skrivs på, naturligt och jordnära. I Tatjanis finns finurliga bloggutmaningar och den här gången hakar jag på.

Temat är närbild och mitt bidrag blir lilla Edith. Eller liten och liten, hon fyller fyra om exakt 40 kryss i sin kalender och då är man ju stor. I alla fall när man ska ber macka själv. Eller vara uppe lika länge som brorsan.

Idag är första dagen på förskolan för henne efter jullovet. Igår la hon fram de kläder hon vill ha på sig och strax är det dags att fixa sig i ordning. Hon ser fram emot att träffa sina kompisar och sina fröknar, hon vill berätta om tomten och om badhus, kusiner och godis.

Älskade lilla unge!

(Följ länken för att se andra närbilder!)

kaffekopp och TV-frustration!

Oftast så cyklar jag till jobbet. Ett skönt sätt att ha dagens tankar i fred och förstås också ett sätt att få vardagsmotion. Men. Till de dagar när jag tar bilen till jobbet och har en bit att åka. Då kommer min nya kaffemugg från ICA att bli  mitt sällskap vid ratten.

Ikväll kollar vi Maria Wern på TV4. Den är ruggigt bra men jag blir ändå så provocerad av den typen av serien. Ställer frågor som..

• Hur kan det komma sig att en kvinnlig polis, ensamstående, med två barn som blir mordhotad och uppmanas att fly fältet åker på tjejhelg med sina gymnasiekompisar? Barnen får stanna hos mormor.
• Hur kan det komma sig att polisen tycker att det är en väldigt bra idé att hon gör ovanstående?
• Och hur tänker hon när platsen för återträffen är en öde ö en bra jäkla bit från fastlandet? 
• Och när en av kompisarna mördas - hur kan det komma sig att hon inte berättar för sina kompisar att hon helt uppenbart är förföljd och att det handlar om henne? 

Gaaaah. Kollar vidare. Går ju förstås inte att låta bli!